Onsdagkväll.. Mario ligger som en boll på mina fötter. Mycket medveten om att jag ska jobba i morgon tänker jag. Och det gillar han inte, men jag måste säga att det är skönt. Hur det än är så betyder mario allt, men timmarna som jag kommer undan är underbara. Man samlar ny kraft, vilket jag inte hinner så ofta. För jag vill samtidigt inte att han ska va själv om det inte behövs.

 

Dags att fixa sig för natten och inta ryggläge. En massa bra skit på tvn idag!