Hold your dream.
2013-04-08 Måndag kväll...
Jag känner mig som den ensamaste i världen. Det är knäpptyst, förutom Mario som morrar och skäller med jämna mellanrum. Finns tydligen nåt i sovrummet som är superläskigt och jag måste nästan hålla med. Är så trött på spökandet (eller vad det nu är) att man hela tiden ska behöva trippa på tå och nästan skita på sig när man är ensam hemma. Om ändå Norge vore en aning närmare.
Men det är bara att bita ihop och låtsas att man inbillar sig, ibland funkar det iaf.
Jag önskar innerligt att det skulle funka oftare, för jag blir så trött på mig själv och mitt självkritiska sätt som jag tagit till med. Fattar inte vart den självsäkra tjejen tagit vägen som fanns förut.
Saknar den delen av mig själv, och jobbar på att hitta tillbaka. Alla har vi våra toppar och dalar, eller?
Om inte så förklara hur ni lyckats hålla er flytande på topp hela tiden.
Nej jag säger som min andra halva och livskamrat, sommaren är snart här! Då blir allt så mycket lättare,och det tror jag med. Huvudet är inte lika tungt, det är ljust och man kan va ute i friska luften på ett annat vis. Och fiske är ju ren och skär hjärnterapi!
Med detta tackar jag för mig, tar pälsbollen under armen och säger god natt!
Och till dig Tony, du är det bästa en annan människa kan önska. Hela du är ett enda lyckorus som sprider glädje och hopp i allt det dystra. Utan dig vore jag inget!
Jag älskar dig, till månen och tillbaka!
