Att slitas mellan mig själv och andra tär på krafterna. Det är en enda stor röra av lögner, och ingen utav er förstår. Det är lättare för mig som finns någonstans mitt i mellan som en vägg att bolla mot att uppfatta att mycket av det som sägs är ren och skär lögn. Ena säger si andra så och i slutet blir det nåt helt annat.

Jag ligger mellan två val. Det är för er som läser kanske ganska enkelt, men nej det är mer komplicerat än så det är inte bara bara trots att jag många gånger önskat det.

Att inte veta vilka man kan säga vad till får mig att inte säga nåt och det är väl egentligen det bästa.