I hate this part.


Jag har skrivit fyra inlägg, men sedan raderat rubbet. Om man ändå kunde göra detsamma med vardagen, jag önskar att det fanns en liten knapp att trycka på. Varför utsätta sig själv för något man inte vågar tro på? Man kan fundera på var i hjärnkontoret det blev felkopplat. Jag är en jävligt seriös människa, skulle aldrig såra någon med vilje och så är det bara. Livet är ingen dans på rosor, det fick jag lära mig i tidig ålder.


Ni suger ganska bra på att kommentera, jag ser att jag har många läsare, funkar inte tangentbordet? Skulle va trevligt att veta vad ni tycker.






Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback