Nattens timmar går sakta men säkert. Noll sömn gissar jag på att det blir. Finns så mycket som snurrar i huvudet nu, oklara besked och en lång väntan vilket jag inte gillar alls. Varför ska det alltid drabba mig. Det kan va ofarligt men även åt andra hållet och med min jävla flyt så är det de värsta tänkbara.
Annars är allt som vanligt, spinner på i samma gamla nötta hjulspår. Har varit och fiskat nu i kvällningen med syrran, fyy faaan vilket baddare jag fick på metspöt. Jag är rädd för stora fiskar, så ja mitt dumma nöt springer ju när jag fått upp fisk helveten och fattar inte att jag ska släppa spöt för att fisken ska sluta ränna efter mig. Kan inte förklara hur fjantigt rädd jag är, kan nog bara upplevas och det fick L verkligen göra.